När utlänningar flyttar till Finland tar man ofta för givet att de ska lära sig finska och integrera sig på finska. Ändå har det alltid har varit möjligt att integrera sig också på svenska eftersom alla kan välja sitt officiella språk. De svenska intressegrupperna har jobbat för att öka medvetenhet om integration på svenska och det svenska teamet inom Språkboost jobbar för samma ändamål.

Släktspråk gör det enklare

För att få finländskt medborgarskap behöver man avlägga den allmänna språkexamen på nivå B1 i antingen finska eller svenska. Det finns många som har kämpat med att få godkänt i den allmänna språkexamen i finska och då kan det löna sig att avlägga examen i svenska i stället.

Svenskan är ett indoeuropeiskt språk liksom hindi, farsi, ryska, engelska och norska. Vi vet redan att de som talar norska, danska, färöiska och isländska lätt kan lära sig svenska och vice versa.

På samma sätt underlättar kunskaper i andra besläktade språk, även om de inte är lika nära som till exempel norska. Att ha engelska, tyska eller till exempel holländska som modersmål (eller att ha goda kunskaper i dem) öppnar en helt annan genväg till svenska än till finska, som inte är släkt med dessa språk alls. Finskan, som är ett finsk-ugriskt språk, är däremot släkt med bland annat estniska, ungerska och de samiska språken.

Många internationella experter i Finland brukar behärska åtminstone engelska, om inte flera språk som är besläktade med svenska. Genom att dra nytta av språksläktskap kan det alltså gå att lära sig svenska på en högre nivå fortare än om man börjar med finskan, vars struktur kan vara väldigt annorlunda än vad många är vana vid.

Kunskaper i finska är oftast trots all nödvändigt. Efter den allmänna språkexamen i svenska kan de internationella experterna lära sig finska i den mån som behövs i vardagen och arbetslivet. Denna gång utan press att nå den nivån av grammatiskt korrekt skriftspråk som krävs för att få godkänt i den allmänna språkexamen i finska.

Tvåspråkighet underlättar i arbetslivet

Engelska används allt mer som arbetsspråk, men i mera inofficiella sammanhang används finska och svenska. Dessutom finns det flera yrken, speciellt inom utbildning, social- och hälsovård och kundtjänst, där det avsevärt förbättrar ens chanser att få jobb om man behärskar både finska och svenska.

Speciellt på svensk- och tvåspråkiga orter är kunskaper i svenska ett krav antingen juridiskt eller i praktiken, beroende på om arbetet är inom den offentliga sektorn eller inte.

För att bli anställd krävs såklart också att arbetsgivarna vågar anställa personer som inte talar perfekt svenska. Det behövs också konkreta tillvägagångssätt som främjar den internationella expertens språkinlärning i de inhemska språken. Språkboost jobbar också för att stödja arbetsgivare och har redan publicerat en engelskspråkig modell för steg som arbetsplatsen kan ta för att öka språkmedvetenheten. Genom att etablera en plan och praxis gör man arbetsmiljön smidigare i språkrelaterade ärenden.

Svenska talas hemma eller i familjen

Om man har en svenskspråkig partner och eventuellt också barn som talar svenska som modersmål kan det vara vettigt att lära sig svenska så att man förstår vad de andra talar hemma eller med övriga familjen och med bekanta.

Om man dessutom bor på en svenskspråkig eller tvåspråkig ort kan man ha stor nytta av kunskaper i svenska i omgivningen. Då kan man lättare ta del av kulturlivet och den offentliga diskussionen.

Flerspråkighet är en rikedom

Flerspråkighet är vanligt ute i världen och många som flyttar hit talar redan flera språk. För dem är det inte någon större sak att lära sig både svenska och finska. Många ser kunskaper i båda inhemska språken som en rikedom och en port till det finländska samhället. Språkkunskaper i de inhemska språken behöver inte ses som ett val mellan antingen finska eller svenska utan kan lika gärna vara både och.

Lyssna på vad spanske Alejandro berättar om sin erfarenhet av flerspråkighet i Finland: