Så här beaktar du språklig mångfald i undervisningen

1. När du skapar undervisningsmaterial, tänk på att undervisningsspråket inte nödvändigtvis är alla studenters starkaste språk. Öppna upp terminologin genom att ge centrala termer på alla tre språken på ditt bildspel. Ge möjlighet för studenterna att jämföra och diskutera termerna och deras betydelse.  
2. Integrera uppgifter i din undervisning där studenterna får berätta om och reflektera kring sina språkkunskaper både innan kursen börjar och under kursen. Du kan ha som förhandsuppgift att be studenterna fylla i en kort enkät med frågor som t.ex. (1) Vilka språk behärskar du och vilket/vilka av dessa föredrar du att studera på? (2) Hur kan jag som lärare stödja dig språkligt på den här kursen? Ge studenterna möjlighet att berätta om faktorer som påverkar deras lärande också privat.
3. Diskutera studenternas mål med och önskemål när det gäller studierna i början av kursen. Gör upp lokala språkkontrakt: vilka språk kan användas i undervisningen, i studierna samt tillsammans med läraren och med de andra studenterna.
4. När du delar in studerandena i stödgrupper, fundera på vilka studerande med olika språkbakgrund som kan jobba tillsammans, när det lönar sig att skapa flerspråkiga grupper och när det är lämpligt att de jobbar i enspråkiga grupper. Du kan stödja studenternas grupparbete genom att erbjuda fraser och ordlistor på båda språken.
5. Gör klart för studenterna att de får tala svenska/finska/något annat språk även om de har bara grundläggande kunskaper i det språket. Studenterna känner sig trygga när de vet att det är ok att tala ett språk även om de inte är ”modersmålstalare” av det språket.
6. Alla språk fungerar som språk för lärande, och att blanda språk är en naturlig del av flerspråkig kommunikation.
7. Informera studenterna i början av varje träff om vad som förväntas av dem när det gäller diskussioner i klassen eller i stödgrupper. Det är lättare för studenter med talängslan om de kan förutse och förbereda sig för sociala situationer i klassrummet.
8. Man lär sig språk i interaktion och i samarbete med andra. Skapa möjligheter för studerandena att tala, skriva och kommunicera på undervisningsspråket, men också på andra språk.
9. Ditt eget språkliga beteende påverkar stämningen i klassrummet. Använd dina egna språkkunskaper aktivt. Tala också språk som du anser att du inte behärskar till fullo. Var inte rädd för att göra fel, du kan med din egen språkliga verksamhet visa att man kan fungera som expert samtidigt som man håller på och utvecklar sina kunskaper i ett språk.
10. Respektera studenternas språkliga rättigheter och deras språkliga identitet. Gör inte antaganden om studenternas språkliga bakgrund eller deras språkkunskaper. Låt studenterna själva definiera sin egen relation till olika språk och till språkgrupper.
11. Några tips för uppgifter: 
    1. Ha studenter att söka information på ett språk och hålla en presentation på ett annat språk. 
    2. Skapa ordlistor tillsammans med studenterna med den viktigaste terminologin som behandlas på kursen. 
    3. Uppmuntra studenterna att göra anteckningar på olika språk. 
    4. Uppmuntra studenterna att delta i evenemang på olika språk utanför undervisningen och be att de berättar om evenemanget i sina stödgrupper. 
    5. Skapa terminologi på olika språk inom er egen disciplin med hjälp av vetenskapstermbanken i Finland.

Byt sidans språk till finska för att se samma innehåll på finska.

Tipsen på engelska

Riktlinjerna har utvecklats i PEDAMO-projektet vid Helsingfors universitet

Riktlinjerna för hur man beaktar språklig mångfald i undervisningen har utvecklats inom projektet PEDAMO (Pedagogik och språklig diversitet i tvåspråkiga examina). PEDAMO forskar i lärande och undervisning i de tvåspråkiga (finska-svenska) kandidatprogrammen vid Helsingfors universitet (TvEx). Även om PEDAMO fokuserar på tvåspråkiga examina har en stor del av universitetets undervisningsgrupper på ett eller annat sätt språklig diversitet med asymmetriska kunskapsnivåer i de olika språken. Dessa riktlinjer går att anpassa till många olika slags situationer. 

TvEx och PEDAMO

Helsingfors universitet påbörjade 2014 tvåspråkiga kandidatprogram (TvEx, tvåspråkiga examina, på finska KaTu) i åtta olika ämnen. Studenterna avlägger en tredjedel av studierna på svenska, en tredjedel på finska och resterande andelen på valfritt språk. Språkcentret erbjuder språkstöd till TvEx-studenter. TvEx ger studenterna möjlighet att utvecklas till tvåspråkiga experter inom sitt eget ämne, vilket förverkligar universitetets målsättningar (Sylvin 2017).

PEDAMO-projektet började 2018 med Svenska kulturfondens finansiering. Målet var att forska i lärande och undervisning i tvåspråkiga kandidatprogram samt att utveckla pedagogiska lösningar och språkstöd tillsammans med lärare. Forskningsdatat omfattar studentenkäter, intervjuer med studenter och lärare samt observation av undervisningen. Utöver det ordnades seminarier och workshops med lärare och språkstöd. I en av workshoparna kommenterade lärare som undervisar TvEx-studenter samt Språkcentrets lärare utkastet till de riktlinjer som presenteras här och kommentarerna har tagits i beaktande i bearbetningen. 

Centrala resultat i PEDAMO

I sin forskning har PEDAMO utvärderat existerande pedagogiker för flerspråkighet eller metoder som beaktar inlärning av språk och ämne samtidigt (Mickwitz mfl. 2021). På basis av våra observationer främjar sådana undervisningsmetoder utvecklingen av en tvåspråkig expertis som uppmuntrar studenter att ta i bruk hela sin språkliga repertoar. Det kräver pedagogiskt stöd för hitta sin röst även på ett svagare språk. Inlärningen främjas också ifall studenter kan finna ett sammanhang i olika språkgrupper även utanför klassrummet. Transspråkspedagogiken (se t.ex. García & Wei 2014; Flores & García 2013) erbjuder ett teoretiskt utgångsläge och verktyg: förutom att den styr växelverkan mot att överskrida språkens strukturella, ideologiska och sociala gränser, styr den även till att bearbeta attityder och normer som styr språkrelaterade val.

I intervjuerna lyfter studenterna fram behovet av uppgifter och övningar som ”tvingar” till att kommunicera även på det svagare språket. Studenterna önskar också mera kurser där språkinlärningen (av det svagare språket) och språkstödet skulle vara en integrerad del av ämnesundervisningen. Nu får studenter språkstöd främst på språkkurser, men ibland arbetar språklärarna tillsammans med ämneslärarna (Vänskä & Mickwitz, 2021). I regel är man nöjd med språkstödet, men det framkommer också att språkstödet inte alltid går att få i rätt tid eller så är studenterna kanske inte alltid medvetna om hur eller till vad de borde använda språkstödet till. (Cvetanović mfl. manuskript under arbete).

Enkätsvaren påvisar att inlärningsstrategierna som finskspråkiga och svenskspråkiga använder sig av skiljer sig till en del på grund av finska och svenska har olika ställning i samhället och på universitetet (Mickwitz ym. 2023). Vi har granskat språkideologier och attityder samt deras inverkan på praxis utifrån intervjuerna (Lehtonen mfl. 2022; Cvetanović mfl. manuskript under arbete; Lehtonen mfl. manuskript under arbete). Ideologier och attityder påverkar växelverkan och språkval i undervisningen och i inlärningen.

Även om man i princip förhåller sig positivt till att olika språk förekommer parallellt eller överlappar varandra kan enspråkighetsnormen styra till att föredra bara ett visst språk på vissa platser och i vissa situationer (se Lehtonen mfl. 2023). Svenskspråkiga lärare kan till exempel känna ett behov att skydda svenska rum (se From & Sahlström 2017). Samtidigt finns det också exempel på lärare i materialet som har utvecklat fungerande tvåspråkig praxis och har lyckats väcka intresse för det andra inhemska språket även utanför TvEx-programmen. Både lärare och studerande behöver pedagogisk praxis som hjälper dem till att bli medvetna om hur val av språk påverkar inlärning, jämställdhet och välmående.

Källor:

Flores, N. & O. García. (2013). Linguistic third spaces in education: Teachers’ translanguaging across the bilingual continuum. Teoksessa D. Little, C. Leung, & P. V. Avermaet (toim.), Managing diversity in education. 243–256. Clevedon: Multilingual Matters.

From, T. & Sahlström, F. (2017). Shared Places, Separate Spaces: Constructing Cultural Spaces through two National Languages in Finland. Scandinavian Journal of Educational Research 61(4), 465–478. https://doi.org/10.1080/00313831.2016.1147074

García, O. & L. Wei. (2014). Translanguaging: Language, bilingualism and education. Houndmills, Basingstoke: Palgrave Macmillan.

Lehtonen, H., Cvetanović, D., Mickwitz, Å., & Toom, A. (2022). Opetus ja oppiminen Helsingin yliopiston kaksikielisissä kanditutkinnoissa (TvEx) – kieli-ideologisia näkökulmia. Kieli, koulutus ja yhteiskunta : Kieliverkoston verkkolehti, 13(5). Haettu 5.12.2023 osoitteesta https://www.kieliverkosto.fi/fi/journals/kieli-koulutus-ja-yhteiskunta-lokakuu-2022/opetus-ja-oppiminen-helsingin-yliopiston-kaksikielisissa-kanditutkinnoissa-tvex-kieli-ideologisia-nakokulmia

Lehtonen, H., Ahlholm, M., Suuriniemi, S. & Tiermas, A. (2023). Monikielisen toimijuuden tukeminen koulun toimintayhteisössä. Teoksessa Pitkänen-Huhta, A. & K. Mård-Miettinen, T. Nikula (toim.): Kielikoulutus mukana muutoksessa. AFinLA-teema 16, 180-201. Haettu 5.12.2023 osoitteesta https://journal.fi/afinla/article/view/126750

Mickwitz, Å., Lehtonen, H., Cvetanović, D. & Toom, A. (2021). Towards bilingual expertise – evaluating translanguaging pedagogy in bilingual degrees at the university level. Language Learning in Higher Education, 11(1), 195-217. https://doi.org/10.1515/cercles-2021-2012

Mickwitz, Å., Lehtonen, H., Cvetanović, D., & Toom, A. (painossa). Emergent bilingual students’ use of language learning strategies. Theory and practice in language studies.

Sylvin, J. (2017). Helsingfors universitet – en tvåspråkighet i förändring. Kieli, koulutus ja yhteiskunta, 8(5). Haettu 5.12.2023 osoitteesta https://www.kieliverkosto.fi/fi/journals/kieli-koulutus-ja-yhteiskunta-lokakuu-2017-2/helsingfors-universitet-en-tvasprakighet-i-forandring

Vänskä, H., & Mickwitz, Å. (2021). ”Det är kämpigare att lära sej på finska”: Millaista on ruotsinkielisten opiskelijoiden saama finskan kielituki ja miksi sitä tarvitaan. Yliopistopedagogiikka, 2020(1). Haettu 5.12.2023 osoitteesta https://lehti.yliopistopedagogiikka.fi/2021/06/02/det-ar-kampigare-att-lara-sej-pa-finska/