Hur utarbetar man en språkstrategi?

• Vilka är de officiella arbetsspråken i vår organisation? Hur beaktar vår organisation språken i kommunikationen?
• Vilka språk används inofficiellt i organisationen? Hur beaktar vi dem i kommunikationen?
• Vilka språk använder organisationens kunder och intressentgrupper? Hur beaktar vi dem i kommunikationen och marknadsföringen?
• Hur förhåller vi oss till parallell användning av språk på arbetsplatsen?
• Hur förhåller vi oss till språkinlärning på arbetsplatsen och hur stöder vi språkinlärningen?
• Vilka värderingar vill vi som organisation förbinda oss till? Stöd för mångfalden i arbetsgemenskapen? Stöd för inkludering? Stärkande av upplevelsen av delaktighet? Stöd för språkinlärning?
• Hur följer vi upp och utvärderar genomförandet av språkstrategin?
• Hur engagerar vi organisationens anställda i att verkställa strategin?
• Hur uppdaterar vi språkstrategin?
• Hur informerar vi om språkstrategin?

Till språkstrategin bifogas en noggrannare plan eller ett genomförandeprogram som beskriver hur strategins principer genomförs i praktiken. Utnyttja också språkstrategin i introduktionen, varvid frågor kring språkanvändningen och det stöd som erbjuds tas upp redan i början av anställningsförhållandet.

Språkstrategierna för Familia och Köpenhamns universitet visar tydligt att det inte finns en enda korrekt språkstrategimodell. Arbetsgemenskaperna är på många sätt olika, och samma lösningar lämpar sig inte för alla.  

Familia ry:n kielistrategia 2022

Språkstrategierna för Familia och Köpenhamns universitet visar tydligt att det inte finns en enda korrekt språkstrategimodell. Arbetsgemenskaperna är på många sätt olika, och samma lösningar lämpar sig inte för alla.  

UCPH language policy

Med en språkstrategi avses språkliga riktlinjer för vilka språk som talas i organisationen och i vilka situationer samt hur organisationen förhåller sig till språkinlärning, flerspråkighet och parallell användning av olika språk. Språkstrategin berättar också för sin del om företagets värderingar, mål och verksamhetssätt.   
 
Ofta uppmuntrar språkstrategierna till inkluderande språkbruk, dvs. växelverkan där alla kan delta i diskussionen trots bristfälliga språkkunskaper eller skillnader i språknivåerna. En språkstrategi som betonar inkludering uppmuntrar till att öppet närma sig interaktionssituationer med respekt för deltagarnas olikheter samt olika samtalsstilar och språkkunskaper.    
 
I språkstrategin behandlas åtminstone arbetsgemenskapens huvudsakliga arbetsspråk, men det lönar sig att också synliggöra andra språk som talas i gemenskapen. Att synliggöra flerspråkigheten kan hjälpa internationella arbetstagare att bättre integreras i arbetsgemenskapen. Om man i språkstrategin också beaktar internationella arbetstagares möjlighet att lära sig finska stöder språkstrategin vid sidan av engagemanget i arbetet även en mer övergripande integration i samhället.   
 
Organisationens mångfald och flerspråkighet ses ofta som en värdering som man vill hålla fast vid, eftersom enspråkighet, oberoende av om språket är engelska eller finska, har nackdelar. Att hålla sig strikt till ett språk skapar lätt ojämlikhet, en känsla av utanförskap och en upplevelse av bristande yrkeskompetens. Dessutom kan användningen av endast ett språk inskränka tänkandet och den kreativa problemlösningen.  

Att skapa flerspråkiga verksamhetssätt sker dock inte i en handvändning, utan det kräver planering och samarbete. Fördelen med en språkstrategi är att den stöder utvecklingen av flerspråkig praxis på ett strukturellt sätt och att genomförandet av praxisen därmed inte enbart faller på enskilda arbetstagare.    
 
För att utarbeta en språkstrategi krävs i praktiken gemensamma diskussioner om de språk som används i arbetet och funderingar över hur man i olika situationer kan agera på ett sätt som respekterar allas språkkunskaper och uppmuntrar till växelverkan, samt hur språkinlärningen kan stödas i arbetsgemenskapens vardag. Strategin kan vara en slags vägkarta mot fungerande praxis eller en beskrivning av den praxis som redan används i organisationen. I båda fallen är språkstrategin dock ett nödvändigt stöd för att skapa en språkmedveten verksamhetskultur och tillämpa den i praktiken.  

Ju mer ledningen stöder språkstrategin och en språkmedveten verksamhetskultur, desto säkrare är det att verksamhetssätten blir praxis. När gemenskapens språkstrategi har skrivits ner kan den också utnyttjas i introduktionen, varvid frågor kring språkanvändningen och det stöd som erbjuds tas upp redan i introduktionsprocessen och arbetstagaren vet hur hen kan utveckla sina språkkunskaper som en del av arbetsgemenskapens vardag.  

En bra språkstrategi garanterar naturligtvis inte att åtgärderna genomförs i praktiken. Som bilaga till språkstrategin lönar det sig att utarbeta en noggrannare plan eller ett genomförandeprogram som behandlar hur strategins principer genomförs i praktiken i olika enheter och hur arbetstagarna får information om språkstrategins existens.

Mer information om språkstrategin och andra verktyg för en flerspråkig arbetsgemenskap finns i boken Monikielisen työyhteisön oppaassa (Alma Talent 2023).