Arbetsplatsers olika språklösningar
Svenska, engelska eller både och som arbetsspråk? Alternativens för- och nackdelar
Ledningen och HR
Att läsa texten tar cirka 10 minuter
Uppväcker medvetenhet om hur olika språklösningar påverkar arbetsgemenskapen
Det går inte att ge en modell för en fungerande flerspråkighet som passar alla – inte ens i expertarbete. På finländska arbetsplatser används åtminstone tre olika språklösningar för en flerspråkig arbetsgemenskap. Du kan jämföra deras fördelar (+) och problempunkter (-) nedan.
Språklösning A: Alla talar engelska
I den finländska kontexten är engelska det främmande språk som talas bäst och som hör till språkrepertoaren för många personer i arbetsför ålder.
Många anser att engelska är ett jämlikt alternativ eftersom det ofta används som ett gemensamt språk i situationer där ingen talar engelska som första språk.
Alla kan inte engelska flytande och användningen kan vara belastande. Bristen på språkkunskaper kan hota den yrkesmässiga identiteten eller möjligheterna att avancera.
Det är enklast för var och en att komma med idéer till nya lösningsmodeller på sitt eget modersmål. Det kan vara svårt att komma med idéer om man endast arbetar på engelska.
Även om arbetsgemenskapens officiella språk är engelska, försvårar avsaknad av kunskaper i det lokala språket anpassningen och integrationen i det nya landet. En person som inte kan finska kan också slå i glastaket.
Språklösning B: Man talar (och lär sig) finska
Den som talar finska som andra språk får möjlighet att utveckla sina kunskaper i finska. I och med språkkunskaperna förbättras också möjligheterna att avancera i karriären i Finland.
För finskspråkiga anställda är arbete på finska mindre belastande och kan förbättra arbetets kvalitet.
När finska är arbetsplatsens huvudspråk är det också naturligt att kommunicera externt på finska.
Den som talar finska som andra språk får möjlighet att utveckla sina kunskaper i finska. I och med språkkunskaperna förbättras också möjligheterna att avancera i karriären i Finland.
Många upplever att de inte kan arbeta som kompetenta experter inom sin bransch om språkkunskaperna är bristfälliga och att deras kompetens inte alltid kommer fram på finska.
Ur språkinlärarens perspektiv kan det vara uttröttande att tala och lyssna på finska, och dessutom kan det ta mer tid att arbeta på det nya språket än att arbeta på det starkaste språket.
Språklösning C: Man arbetar på flera språk
På vissa arbetsplatser byter man flexibelt språk enligt situationen och talarna. Man talar å ena sidan om parallellspråkighet, det vill säga att kommunikationen sker parallellt på två eller flera språk, eller å andra sidan om receptiv flerspråkighet, det vill säga att var och en använder det av de gemensamma språken som är starkast för personen i fråga.
Var och en kan använda sitt eget modersmål eller det starkaste av alternativen.
Att översätta arbetsplatsens dokument till olika språk leder ofta till att onödigt tjafs och yrkesjargong så småningom börjar försvinna av sig själv. En tydligare kommunikation gynnar hela arbetsgemenskapen.
Receptiv flerspråkighet förutsätter att talarna åtminstone passivt behärskar varandras starka språk. Dessutom är det bra om de känner till varandras språkkunskaper och eventuella mål för språkinlärningen.
I praktiken är parallellspråkighet alltid förknippad med utmaningar; från resursproblem (det är dyrt att översätta alla texter) till attitydproblem (det kan anses vara besvärligt att blanda olika språk).
You might be interested in
Steg för en språkmedveten arbetsplats
Modell som grund för planering av språkmedveten praxis
Som en del av utvecklingen av organisationens verksamhet
Hjälper med att ställa upp mål och gestalta nödvändiga resurser
Språkprofiler
Modell för att gestalta behov och känslor i anslutning till språkfrågor
Att bekanta sig med modellen tar cirka 15 minuter
Uppväcker medvetenhet om olika språkanvändares önskemål och situationer i arbetsgemenskapen
Hur utarbetar man en språkstrategi?
Anvisningar för att utarbeta organisationens språkstrategi
Att utarbeta, genomföra och följa upp strategin
Gör organisationens mål synliga och skapar en grund för åtgärderna
Språkdiskussioner i arbetsgemenskapen
Diskussionsunderlag som stöd för arbetsgemenskapens språkdiskussioner
Planering och t.ex. 1–1,5 h diskussion
Arbetsgemenskapens medvetenhet om språkfrågor ökar och man förbinder sig att utveckla språkpraxisen
©2024 Johanna Komppa, Eveliina Korpela, Lari Kotilainen, Salla Kurhila ja Inkeri Lehtimaja
Työpaikkojen erilaiset kieliratkaisut, elokuu 2024, jonka tekijät ovat Johanna Komppa, Eveliina Korpela, Lari Kotilainen, Salla Kurhila ja Inkeri Lehtimaja, on lisensoitu Creative Commons Nimeä 4.0 Kansainvälinen -lisenssillä. Materiaali on saatavilla osoitteessa kielibuusti.fi.