En Besökare arbetar med expertuppgifter i Finland och klarar sig i arbetet och på fritiden med engelska. Hen har inte tänkt på att hen skulle behöva finska i Finland (eller svenska i Svenskfinland) eftersom hen bor här bara ”tillfälligt”. Dessutom han hen hittat ett engelskspråkigt socialt sammanhang. En del av Besökarna har trots detta stannat en lång tid i Finland. Tröskeln att studera det lokala språket har stigit och Besökaren kan ha svårt med att hitta motivation, mod eller tid att studera finska eller svenska. 

Besökaren är ofta överraskad av hur mycket man behöver inhemska språk i Finland. Hen har inte heller insett att även små språkkunskaper kan vara till stor nytta i vardagen. Det kan hända att vikten av kunskaper i finska (eller svenska) i arbetet och på fritiden har underskattats i rekryteringsskedet. Förstår man inte språk som talas i omgivningen ökar det känslan av utanförskap och försvagar känslan av samhörighet. Kunskaper i inhemska språk kan också vara viktiga med tanke på att avancera i karriären, även på arbetsplatser där arbetsspråket är engelska. 

Chefer och kollegor kan stödja en Besökare på följande sätt:  

• Ge realistisk information redan i rekryteringsskedet om vikten av inhemska språk.  
• Erbjud genast i början en möjlighet att delta i en språkkurs på arbetstid.  
• Visa intresse för den nya medarbetarens språkstudier och gör det möjligt att använda språket på jobbet.  
• Ta upp språkfrågor i samband med utvecklingssamtalen. Understryk att även arbetsgivaren bär ansvar över anställdas språkinlärning.  
• Kartlägg den anställdas planer och målsättning för språkinlärning.  
• Uppmuntra till att använda och studera inhemska språk och visa att du märker även små framsteg.

Perfektionisten är en expert i sin bransch som känner en djup inre motsättning mellan sin yrkesidentitet och sina kunskaper i finska (eller svenska), som hen anser vara bristfälliga. Därför använder hen helst inte språket i arbetet, eller så att kollegorna hör. Perfektionisten vill undvika misstag och planerar sina anföranden noggrant på förhand innan hen vågar öppna munnen. I spontana och snabba diskussioner hinner hen därför inte komma till tals. 

I sitt språkbruk fäster Perfektionisten uppmärksamhet vid fel och brister. Perfektionisten jämför sig själv med modersmålstalare och ser därför inte sina styrkor. Hen har kanske fått negativ respons på sitt språk, vilket ytterligare har höjt tröskeln till att använda det. Rädsla för att misslyckas får Perfektionisten att oftast ta till engelska i interaktionssituationer. 

För Perfektionisten är det speciellt svårt att utveckla muntliga språkkunskaper och uttal eftersom hen undviker situationer där hen skulle behöva reagera spontant på det främmande språket. Trots detta kan det hända att Perfektionisten klarar sig bra i situationer där kommunikationen går att förutse och planera på förhand. 

Det är oftast lättast att lära sig språk i situationer där språkinlärarens yrkesidentitet inte är hotad. Det vore bra om arbetsplatserna kunde identifiera sådana situationer och börja utnyttja dem för språkinlärning. Det är även viktigt att språkinläraren ses genom sina andra roller än bara rollen som språkstuderande på arbetsplatsen: trots sina begränsade språkkunskaper är hen en kompetent expert i sin bransch.  

Chefer och kollegor kan stödja en Perfektionist på följande sätt:  

• Motverka språkinlärarens känslor av skam och inkompetens genom att skapa trygga situationer för att använda språket.
• Korrigera inte språkinlärarens språkfel framför andra. 
• Förutse och planera kommunikationssituationerna så att språkinläraren kan förbereda sig inför dem. 
• Ge språkinläraren möjlighet att få respons enskilt. 
• Förhåll dig uppmuntrande till språkinlärningen. 
• Dela ansvaret för att kommunikationssituationerna lyckas.

Stagneraren har vilja och motivation att lära sig språket, men hen har inte möjlighet att använda det på jobbet eller i vardagen på ett naturligt sätt. Många Stagnerare kan ha hamnat i en situation i arbetet där de uttryckligen givits arbetsuppgifter där man inte behöver kunna det lokala språket. Språkinlärningen har alltså avbrutits delvis på grund av arbetsgivarens val. Stagneraren har knappt några finskspråkiga (eller svenskspråkiga) kontakter på fritiden och hinner inte gå på språkkurser på grund av sin livssituation. Ibland är kollegorna inte villiga att lyssna på långsammare eller lite annorlunda finska (eller svenska). 

Stagneraren är medveten om att kunskaper i inhemska språk påverkar karriärmöjligheterna och gör det lättare att komma in i gemenskapen. Därför skulle hen vilja studera det lokala språket och skulle gärna delta i en språkkurs om arbetsgivaren erbjöd möjligheten att delta på arbetstid. Stagneraren är lite frustrerad på sin situation men är samtidigt hoppfull. Hen tänker att hen kunde kanske i framtiden – eller i annan livssituation – lära sig det lokala språket ordentligt. Med rätt sorts stöd från arbetsgemenskapen och kollegorna kan Stagnerarens språkkunskaper utvecklas snabbt. 

Chefer och kollegor kan stödja en Stagnerare på följande sätt: 

• Lyssna på hurdana språkönskemål Stagneraren har. 
• Ställ tillsammans upp språkinlärningsmål. 
• Erbjud möjligheter att använda det lokala språket och uppmuntra andra på arbetsplatsen att utnyttja
• Stagnerarens språkkunskaper. 
• Använd själv tydligt språk. 
• Dra nytta av Stagnerarens erfarenheter när ni planerar stödåtgärder för språkinlärning.     

En Finlandsmysare har lärt sig det lokala språket och hittat sin plats i Finland. Hen har ända från början varit motiverad att lära sig inhemska språk och har medvetet valt det lokala språket även om det hade varit möjligt att använda engelska. 

Finlandsmysaren har studerat det lokala språket på kurser, men hen har också börjat använda det aktivt i vardagen utanför kursen. Finlandsmysaren har fått öva språket på arbetsplatsen eller med andra i vardagen. Hen har alltså inte lärt sig språket ensam eller bara på kurser. Finlandsmysaren har genast vågat börja använda minsta lilla språkkunskap och har haft turen att ha människor omkring sig som inte genast bytt till engelska, även om Finlandsmysarens kunskaper i det lokala språket i början varit bristfällig. 

Chefer och kollegor kan stödja en Finlandsmysare på följande sätt:  

• Se till att möjligheterna att använda det lokala språket finns även i fortsättningen eller till och med ökar. 
• Uppskatta Finlandsmysarens goda språkkunskaper. 
• Var redo att ändra Finlandsmysarens arbetsuppgifter eller att öka hens ansvar i och med att språkkunskaperna ökar. 
• Utnyttja Finlandsmysarens erfarenheter och kunskaper för att stödja andra på arbetsplatsen som lär sig språket.

Pragmatikern ser på arbetsplatsens språksituation ut en praktisk synvinkel. Om en arbetsuppgift kräver flytande finska (eller svenska), eller om kunderna förhåller sig misstänksamt mot anställda med en främmande accent tycker Pragmatikern att det inte går att anförtro uppgiften åt någon med bristfälliga språkkunskaper. Dessutom tycker Pragmatikern att det inte är arbetsgivarens eller kollegornas sak att utveckla språkkunskaperna, utan att den anställda ensam ansvarar för sin språkinlärning. 

Å andra sidan tycker Pragmatikern också att god expertis kan kompensera bristande språkkunskaper i sådana uppgifter där språket inte spelar en stor roll. Hen tycker alltså att man inte behöver kräva kunskaper i finska (eller svenska) av alla anställda om arbetsuppgifterna inte kräver det och om man likväl kan sköta uppgifterna på engelska. 

Pragmatikerns förhållningssätt kan vara problematisk i situationer där arbetskraft med tillräckliga språkkunskaper inte är tillgänglig. Om arbetsgemenskapen är beredd att delta i utvecklingen av språkkunskaperna får den en fördel när man konkurrerar om anställda. Någon kan nämligen ha den värdefulla kompetens som företaget behöver, och för att utnyttja den behövs endast stöd för språkinlärning. 

Visserligen finns det arbetsuppgifter och anställda där ett pragmatiskt tillvägagångssätt kan fungera. Men ofta är språkkunskapernas betydelse för språkinlärarens trivsel, välmående och vilja att stanna mycket större än vad Pragmatikern tror. 

Chefer och kollegor kan stödja en Pragmatiker på följande sätt: 

• Ge Pragmatikern information om hur viktig arbetsplatsens roll är i språkinlärningsprocessen. 
• Betona nyttan som arbetsplatsen kan få genom att stödja de anställdas språkinlärning. 
• Berätta om sätt som arbetsgemenskapen kan använda för att stödja utveckling av professionella språkkunskaper. 
• Ge information om språkkunskapernas mångsidiga betydelse.  

Språkstressaren tänker att eftersom hen bor i Finland och inte har valt en särskilt internationell bransch borde hen kunna arbeta på det lokala språket. Även om Språkstressaren kan engelska känns bara tanken av att behöva engelska i arbetet eller under fritt umgänge på arbetsplatsen jättejobbig. Hen stör sig också lite på att kollegor med andra modersmål sinsemellan talar ett språk som hen själv inte förstår på arbetsplatsen; det får Språkstressaren att känna sig utanför. 

Språkstressaren upplever också att det är belastande att stödja kollegors språkinlärning samt att en ojämn arbetsfördelning på basis av språkkunskaper är orättvis. Hen tänker att anställda som kommer annanstans ifrån först borde gå på språkkurser och börja jobba först sen när deras språkkunskaper räcker till att jobba på språket. 

I Finland antas det ofta att utbildade experter kan engelska. Dessa förväntningar på språkkunskaperna kan vara stressande om den anställda inte upplever sig uppfylla dem. Profilen Språkstressaren är nära släkt med de internationella anställdas Perfektionist-profil. Båda känner en motsättning mellan sina yrkeskunskaper och sina upplevda språkkunskaper. Språkstressaren kanske känner skam över sin bristfälliga engelska och tycker att hen inte klarar av att utföra sitt arbete lika bra på engelska som på sitt eget modersmål. 

Chefer och kollegor kan stödja en Språkstressare på följande sätt: 

• Gör upp tydliga spelregler och instruktioner om vilka språk som används när. 
• Ge Språkstressaren möjligheten att utbilda sig i hur man kan agera språkmedvetet i interaktionssituationer. 
• Ge Språkstressaren hjälp med och resurser för att stödja kollegor som lär sig det lokala språket. 
• Identifiera eventuella språkrelaterade ojämlikheter och diskutera dem tillsammans med arbetsgemenskapen. 
• Uppmuntra Språkstressaren att utveckla sina kunskaper i engelska genom att skapa trygga situationer där man även kan tala bristfällig engelska. 
• Stöd gemenskapskänslan och skapa en psykologiskt trygg atmosfär. 

En Övergästvänlig kollega talar god engelska och gör det väldigt gärna med internationella kollegor. Hen tycker att det är artigt att tala engelska med internationella personer och enligt hen visar det att Finland är en del av det globala samhället. En Övergästvänlig tycker att kollegorna inte nödvändigtvis behöver lära sig det lokala språket, eftersom man i Finland klarar sig riktigt bra med engelska. 

För Den Övergästvänliga är språk en praktisk fråga. Hen tänker att språk eller val av språk inte är av någon större betydelse: eftersom alla kan engelska och många dokument och termer i arbetet annars också redan är på engelska, är det en praktisk lösning att använda engelska i alla andra situationer också. 

Även om Den Övergästvänliga tror sig agera på ett artigt och inkluderande sätt kan det hända att hen egentligen gör internationella anställda och hela arbetsplatsen en björntjänst. Alla finskspråkiga (eller svenskspråkiga) anställda kan inte nödvändigtvis så bra engelska som Den Övergästvänliga tror, och dessutom kan det hända att många internationella anställda vill lära sig finska (eller svenska). Många behöver det lokala språket i sin vardag och arbetsplatsen kan vara det enda stället där de har en möjlighet att lära sig språket. 

Den Övergästvänliga kommer inte alltid att tänka på att om man bara använder engelska kan det skapa ett glastak för internationella anställdas karriärutveckling. Den Övergästvänliga kan också omedvetet såra språkinlärare. Om någon vill öva finska (eller svenska) och inleder en diskussion på det språket men den andra parten genast byter till engelska kan det kännas krossande för språkinläraren. Att gång på gång känna sig misslyckad och inte få tillfällen att öva höjer tröskeln att använda språket. 

Chefer och kollegor kan stödja en Övergästvänlig på följande sätt: 

• Ge information om språkkunskapernas mångsidiga betydelse. 
• Uppmuntra Den Övergästvänliga att fråga kollegorna hurdana språkönskemål de har. 
• Ge tydliga instruktioner om hur kolleger kan stödja språkinlärare. 
• Påminn om att språkinlärarens önskemål och behov kan förändras. 

Facilitatorn är omtänksam och är alltid redo att ta itu med språkfrågor. Hen tar ofta upp språkval till diskussion och håller självmant ett öga på kommunikationssituationer ur språksynvinkeln. Behöver till exempel en kollega språkligt stöd för att förstå en diskussion eller för att framföra sitt ärende? Facilitatorn stöder kollegor med finska/svenska som andraspråk genom att själv använda tydligt språk och genom att vid behov tolka. Facilitatorn är medveten om att internationella kollegors språkutveckling är till nytta både för dem själva och för hela arbetsgemenskapen. 

Facilitatorn blir inte skrämd av att någon uttalar det lokala språket på ett annat sätt, behöver söka efter ord eller stöder sig på andra språk. Facilitatorn tar ansvar över att kommunikationen framskrider och ger språkligt stöd genom att tala tydligt språk och genom att använda synonymer. Facilitatorn utnyttjar omgivningen, miner, gester och belysande exempel i sin kommunikation. Hen byter inte språk till engelska genast vid det första missförståndet eller den första utmanande kommunikationssituationen. Samtidigt är hen inte rädd för att använda ord från andra språk för att se till att de förstått varandra. Facilitatorn känner igen när språkinläraren behöver stöd och erbjuder det i rätt stunder. 

Facilitatorn behöver inte ha finska (eller svenska) som modersmål eller vara expert på språkinlärning. Det räcker att hen kan tala språket flytande och är motiverad att hjälpa språkinlärare på arbetsplatsen i olika kommunikationssituationer. De bästa Facilitatorerna är ofta internationella anställda som själv lärt sig det inhemska språket som ett främmande språk. 

Chefer och kollegor kan stödja en Facilitator på följande sätt: 

• Ordna fortbildning åt Facilitatorn om faktorer som påverkar språkinlärning så att hen kan bli ett ännu bättre språkstöd samt kan dela god praxis med andra. 
• Uppmuntra Facilitatorn till att bli teamets eller avdelningens språkombud. 
• Erbjud Facilitatorn möjlighet att nätverka. 
• Visa uppskattning för Facilitatorns språkstödjande verksamhet.

Korpela, Eveliina & Lehtimaja, Inkeri 2023. Kielenkäyttäjäprofiilit monikielisen työyhteisön tukena – tutkimuksellinen kehittämistyö kielentutkijan työkaluna. AFinLAn vuosikirja 2023, 166–193. https://doi.org/10.30661/afinlavk.126198.